Hur har den svenska modellen påverkat löner, företag och innovation?

– Vi kommer att analysera och koppla samman data från digitaliserade kollektivavtal, statistik över löner och arbetsplatser samt uppgifter om facklig anslutning. Dessutom tittar projektet på folk- och företagsregister samt data kring patent för både företag och individer. Det här materialet kommer att göra det möjligt för oss att följa hur arbetsmarknaden och näringslivet har utvecklats över tid, säger Mounir Karadja, som är biträdande professor vid Uppsala universitets Institution för nationalekonomi och knuten till Uppsala Immigration Lab. Tillsammans med Erik Prawitz som är docent och lektor på Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Linnéuniversitetet i Växjö och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, driver han projektet kring den svenska modellen.

 

AI ger oss nya möjligheter

– Vi kopplar till exempel ihop kollektivavtal, som AI-bearbetas, med en historisk databas som bland annat bygger på Fabriksdata i Sverige från 1900-talet och framåt. En databas som vi nu utvecklar vidare, berättar Mounir. Och nämner att Ragnar Söderbergs stiftelse har varit med och stöttat forskningsprojekt kring Fabriksdata tidigare.

–  Idag kan AI hjälpa oss med att få ut mer än bara siffror, texten kan tolkas och ge en bredare bild av vad som avtalats. Vi kan titta på branschvillkor och göra jämförelse-analyser. Det hade varit svårt för tio år sen. AI kan hjälpa oss att få en detaljerad bild av Sveriges ekonomi under hela 1900-talet, konstaterar Mounir.

 

– Vi har fått projektanslag i ekonomiska vetenskaper 2025 från Ragnar Söderbergs stiftelse för det fyraåriga projektet ”The Swedish Model: New data and methods to understand the impact of collective bargaining on workers, firms and innovation.”

Projektet består av tre delar

I den första studien görs en kartläggning av hur löneförhandlingar förändrades över tid och mellan olika branscher och hur detta har påverkat lönenivåer och löneskillnader. I den andra studien kommer forskargruppen att undersöka hur företagen reagerade på centraliserade löneförhandlingar och minskad lönespridning.

 

-Vi vill undersöka hur företagen svarade på framväxten av den svenska modellen. Hur påverkades produktiviteten och efterfrågan på arbetskraft? En möjlig hypotes är att mindre produktiva företag tvingades stänga igen och att arbetskraften styrdes till mer produktiva företag, men det är långt ifrån säkert, resonerar Erik.

 

Den tredje studien fokuserar på individer. Den analyserar hur unga människor som mötte den samordnade lönebildningen tidigt i livet påverkades i sina utbildningsval och sina möjligheter att förbättra sin livssituation jämfört med sina föräldrar. Hur regerade till exempel en ung person på att inte kunna få högre lön än avtalat?

Databas öppen för alla forskare

Forskningsprojektet kommer även att bygga en öppen databas som forskare och andra intresserade kan använda.

 

– Målet är att ge ny kunskap om hur arbetsmarknadens spelregler påverkar både ekonomisk utveckling och människors livschanser, säger Erik.

 

– Vi vill förstå mer om hur vi idag ska tänka kring relationer mellan företag och arbetare. Hur kan man ta till vara på de olika sidornas intressen, frågar sig Mounir.

 

Jobbar gärna tillsammans

– Mounir och jag träffades under doktorandtiden på Stockholms universitet, SU, och jobbar gärna tillsammans då vi kompletterar varandra väldigt bra. Här råder delat ansvar och engagemang. Inför projektet skapar vi en bredare grupp med en makroekonom och två ekonomhistoriker, säger Erik.

Erik tog sin kandidat- och magisterexamen på Stockholms universitet samt sin doktorsexamen (PhD), vid institutet för internationell ekonomi på SU.

 

– Jag har alltid haft ett stort samhällsintresse och det ledde så småningom till doktorandprogrammet på SU. Där började jag intressera mig för ekonomisk historia och studerade bland annat Sveriges ekonomiska och politiska utveckling under industrialiseringen, säger Erik.

 

– Mitt intresse för sambandet mellan ekonomi och politik ledde mig till studier i ekonomi på Uppsala universitet, där jag även tog min kandidatexamen. Efter en master i Paris, på Paris School of Economics, tog jag min doktorsexamen (PhD), vid IIES på Stockholms universitet, berättar Mounir.

 

– Mitt politiska intresse växte fram succesivt, jag har inte varit med i något politiskt parti men har alltid varit medlem i Amnesty. Mina föräldrar kommer från Algeriet och jag var tidigt intresserad av utvecklingsfrågor och fattigdomsbekämpning. Mina forskningsområden är ekonomisk utveckling, politisk ekonomi och ekonomisk historia med särskilt fokus på migration. Jag studerar orsakerna till och konsekvenserna av migration, samt hur integrationen av invandrare kan förbättras, berättar Mounir.

 

– Tillsammans har båda studerat konsekvenserna av migration och intresserat sig för den stora utvandringen från Sverige till Nordamerika under senare delen av 1800-talet. Vi undersökte bland annat kopplingen mellan utvandringen och arbetarrörelsens framväxt, säger Erik.

 

– Tanken på att forska om den svenska modellen har med andra ord funnits hos oss båda i många år. Ragnar Söderbergs anslag passar oss utmärkt för detta upplägg som bygger på ett stort projekt med flera olika delar, avslutar Mounir och Erik.