Stora möjligheter för Sveriges främsta forskare

Det europeiska forskningsrådet, European Research Council, ERC, skapades 2007 och arbetar med långsiktig finansiering för att stärka Europa som forskningsnav.

 

– Inom ERC var vi tidigt överens om att ta ett särskilt ansvar för att unga forskare kunde få anslag för att självständigt bedriva sin forskning. Redan från början gick en stor del av anslagen till denna grupp, och andelen har ökat med åren, säger Carl-Henrik Heldin, som i dag bland annat är ordförande för Nobelstiftelsen.

 

Carl-Henrik Heldin medverkade i ERC från starten och sedan i två perioder om fyra år vardera, vilket är den längsta tillåtna mandatperioden. Han var Vice President och ansvarig för forskningsrådets Life Science-domän.

 

– Det var mycket spännande att medverka till att starta denna verksamhet. Den har haft och har stor betydelse för Europas forskning och skapar ett nettoflöde av finansiering. För forskare i vissa länder avgör ERC:s anslag till och med om det går att bedriva forskning eller inte. Vi ansträngde oss också mycket från början för att skapa stor trovärdighet för rådets urvalsprocesser. Det har givit resultat, vilket är mycket tillfredsställande.

 

Forskarna tar initiativet

 

För att bli utvald av ERC krävs i första hand vetenskaplig kvalitet. Ett nyckelbegrepp är ”scientific excellence”. Det handlar om frågeställningsdriven, innovativ grundforskning inom valfritt ämnesområde. Processen sker ”bottom-up”, vilket innebär att det är forskarna själva som tar initiativet.

 

– I andra sammanhang där EU finansierar forskning beaktas ofta politiska prioriteringar eller valet av samarbetspartners. Här vägs enbart vetenskapliga kriterier in, säger Carl-Henrik Heldin.

 

Hittills har ERC finansierat ungefär 8 000 forskare och mer än 50 000 postdoks, doktorander, studenter och övrig personal i forskningsteamen. Anslagen är indelade i fyra grupper, beroende på hur lång tid som gått efter forskarnas disputation; Starting, Consolidator, Advanced respektive Synergy Grants. Utöver detta finns Proof of Concept, ett anslag för att utveckla upptäckter till en applikation. Den forskningsmässigt yngsta gruppen, 2-7 år efter disputationen, faller inom kategorin Starting Grants.

 

För en ung forskare har det hög status att få ett Starting Grant från ERC. Under 2018 valdes cirka 13 procent av ansökningarna ut. Det har dessutom stor ekonomisk betydelse. Varje enskild forskare får upp till 1,5 miljoner euro, 16 miljoner kronor, under fem år.

 

– Att bli vald är ett uttryck för att forskaren har blivit prövad av experter från olika delar av världen som gör en noggrann granskning i två steg. I det andra steget ingår en intervju inför en mycket kunnig panel, säger Carl-Henrik Heldin. Ansökningarna granskas av de bästa forskarna i Europa, fördelade på ett stort antal expertpaneler. Dessutom anlitas utomstående experter.

 

Möjlighet att förverkliga en idé

En av de svenska forskare som har beviljats ett Starting Grant av ERC är Anna Wredenberg, läkare samt forskare inom mitkodondriell genetik och biokemi vid Karolinska Institutet, KI.

 

– När jag sökte hade jag en ny forskningsidé kring cellernas ”kraftverk”, mitokondrier, som jag gärna ville förverkliga. Det är ett väldigt prestigefyllt anslag att få, så det är klart att det är lockande att försöka. Samtidigt handlar det om mycket pengar, säger hon.

 

Arbetet med att skriva ansökan var omfattande. Anna Wredenberg inledde denna process 2015.

 

– Det krävs två ansökningar, en kortfattad samt en längre som är mer tekniskt detaljerad. Utöver forskningsprogrammet ingår en beskrivning av personen, och det ska framgå att man har varit framgångsrik under en längre period. Jag arbetade i månader med ansökan, delvis med värdefullt stöd från KI:s Grants Office.

 

Den skriftliga ansökan detaljstuderas av fyra personer i ERC:s expertpanel samt av fyra externa experter.

 

– Tiden gick, och jag hann nästan glömma bort att jag hade sökt. Efter ungefär ett halvår kom det ett mail med en kallelse till intervju.

 

”Måste kämpa för sitt projekt”

 

Anna Wredenberg förberedde sig noga. Presentationen hon skulle hålla fick bara vara tio minuter lång, och skulle vara anpassad för att vissa paneldeltagare vid intervjun inte var insatta i just hennes forskning, medan andra hade detaljgranskat den. Hon skulle också vara beredd på 20 minuters frågor.

 

– Väl på plats i Bryssel fanns strikta rutiner kring själva intervjun, med krav på att vara på plats flera timmar i förväg, begränsningar i hur man fick röra sig i lokalerna och säkerhetskontroller, berättar hon.

 

Hon höll sin presentation i ett trångt och varmt rum med ett 15-tal paneldeltagare.

 

– Sedan följde en väldigt intensiv frågestund. Frågorna gällde allt från hur jag skulle kombinera forskningen med min roll som läkare, till om modellsystemet med bananflugor skulle fungera. En del frågor var utmanande och lite provocerande. Man måste kämpa för sitt projekt, men det känns rimligt med tanke på hur mycket pengar det handlar om. Efteråt hade jag faktiskt inte en aning om hur det hade gått.

 

Ett par månader efter intervjun, i augusti 2016, kom klartecknet från ERC.

 

– Det var fantastiskt. Jag blev förstås jätteglad, eftersom jag verkligen kände att min forskningsidé var bra.

 

Efter 18 månader med Starting Grant är det dags för en delrapport.

 

– ERC ställer generellt höga krav på dokumentation, konstaterar Anna Wredenberg.

 

Svenska anslag i ERC:s anda

 

ERC:s strikta urvalsprocess resulterar i ett urval av kandidater som får högsta vetenskapliga betyg. Dock räcker inte rådets budget till alla dessa personer. Forskare som godkänts inom ramen för ERC Starting Grants har därför möjlighet att i stället söka anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse eller någon av dess samarbetspartners inom Swedish Foundations’ Starting Grant, till vilken Erling-Persson stiftelsen, Kempe-stiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond samt Olle Engkvist Byggmästare anslutit.

 

– Det är utmärkt att Ragnar Söderbergs stiftelse med flera träder in och ger anslag till forskare som av ERC har bedömts hålla en hög forskningsmässig kvalitet, men inte kunnat få anslag därifrån, säger Carl-Henrik Heldin.

 

På Ragnar Söderbergs stiftelse uppskattas möjligheten.

 

– Vi vet redan att dessa forskare håller mycket hög nivå, eftersom de klarat en tuff akademisk granskning i hård konkurrens. Det ger oss en möjlighet att ge anslag till utmärkta personer som kan att satsa långsiktigt på sin forskning, vilket ofta är nödvändigt inom innovativa områden, säger Åsa Jansson, forskningssekreterare på Ragnar Söderbergs stiftelse.