<iframe src="https://www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-PBPLZ32" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

2 oktober, 2024 | Möt en forskare

Havsbotten ger nya svar om klimatförändringen

- Vårt projekt hanterar frågor som har stor bäring på klimatförändringar. Vi forskar på marina sediment i våra hav. Haven på jorden är enorma och ändå vet vi väldigt lite om vad som finns i havsbotten. Min forskning kan hjälpa till att förändra synen på bindning av koldioxid på jorden, berättar dr Wei-Li Hong, biträdande lektor i geokemi på Institutionen för geologiska vetenskaper på Stockholms universitet.

Foto: Tobias Björkgren

Wei-Li Hong forskar på hur silikat i haven, ett av vår planets vanligast förekommande mineral, absorberar och neutraliserar koldioxid. En hel del forskning har gjorts på silikatvittring på land, men marin silikatförändring har inte ansetts vara viktig för att beskriva helheten av jordens tillstånd enligt Wei-Li.

 

– Många forskare studerar ju hur processer på land påverkar vårt klimat men vi har satsat på forskning om havsbotten och det har gett spännande resultat. Förut trodde vi till exempel att det mesta handlade om koldioxid men nu har silikater visat sig vara lika viktigt. Min forskning drivs av min nyfikenhet att ta reda på fakta och lösa problem inom olika vetenskapliga områden, säger Wei-Li. Jordens skorpa och övre mantel består till över 90 procent av kisel-syreföreningar, så kallade silikater. Dessahar reglerat mängden koldioxid på vår planet, och möjligheten att bo på jorden, i miljarder av år.

 

Positiva nyheter för jordens framtid?

– Vår forskning handlar om att närmare förstå silikaternas roll och om de kan bidra till att minska halten av koldioxid permanent i atmosfären. Det vore i sådana fall positiva nyheter för jordens framtid. Jag kan också se att den information vi får fram genom proverna som tas på havsbotten är mycket viktigare än vi trodde tidigare. Den skapar nya möjligheter att göra bedömningar inför framtiden, konstaterar Wei-Li.

 

– Det finns många frågor som vi inte har svar på ännu. Nu arbetar vi med att ta fram data som kan hjälpa oss räkna på jordens uppvärmning. Det här kanske kan visa hur olika processer kan se ut i olika delar av välden. Information som kan hjälpa oss dra slutsatser inför framtidens klimatförändringar. Jag hoppas att vi tack vare forskningen får mer kunskap om hur jordklotet helar och reparerar sig själv, säger Wei-Li.

 

Fältobservationer på Svalbard

Några veckor om året bedriver Wei-Li sin forskning till havs från fartyg. Ofta i gemensamma projekt med andra forskare från olika länder. 2023 gjordes bland annat en forskningsresa tillsammans med norska och polska forskare till Svalbard. Forskningsprojektet har bland annat utforskat djuphavssediment från norra Stilla havet till Arktis och Barents hav. Syftet med resorna är att hämta upp lera från djupt nere i havsbotten med hjälp av djuphavsborrar. En sådan borrkärna kan vara flera meter lång och den sparas sedan för att kunna analyseras på labbet.

 

– Det finns tidigare forskningsprojekt kring havsbotten med borrkärnor som är över fyrtio år gamla. Dessa kan vi ta del av och jämföra med dagens prover vilket ger oss en överblick av utvecklingen över tid, berättar Wei-Li.

 

Simulerar havet i egna labbet

Idag bygger Wei-Lis forskning alltmer på simuleringar som komplement till observationer, provtagning och mätningar.

 

– Vi kommer att genomföra den första heltäckande bedömningen av marin silikatförändring (MSiA) genom både laboratorieexperiment och fältobservationer. Att skapa förutsättningarna för MSiA i vårt labb är utmanande på grund av att vi behöver skapa upp till 340 gånger atmosfärstryck och arbeta nära fryspunkten, berättar Wei-Li.

 

Målet med projektet är att få bättre förståelse för kopplingen mellan kisel- och kol-cyklerna i havet, grundläggande kunskap som kan hjälp forskare att förutse hur jordens svarar på en varmare och blötare framtid.

Swedish Foundations Starting Grant

Wie-Li har fått finansiering för forskningsprojektet genom satsningen Swedish Foundations Starting Grant (SFSG), där Ragnar Söderbergs stiftelse är en av flera svenska stiftelser som bidrar. Syftet med SFSG är att ge finansiering för forskare som fått högsta betyg när de ansökt om etableringsanslag från Europeiska forskningsrådet (ERC), men där ERCs budget inte räckt till för att finansiera projektet.

 

– Jag hade turen att bli beviljad Swedish Foundations Starting Grant. Anslaget satte fart på min karriär genom att ge mig den nödvändiga friheten att utforska en riskabel forskningsidé. En idé som i slutändan resulterade i ett projekt som stöds av ERC, i forskningsprojektet Silicate alteration in marine sediments: rate, pathway, and significance. Stödet från SFSG var avgörande för att minimera effekterna av misslyckanden och fel i projektets tidiga skeden. Vetenskapliga genombrott kommer ofta från dessa till synes misslyckade försök, konstaterar Wei-Li.

 

2022 beviljade ERC Wei-Lis ansökan till ERC om konsolideringsanslag.

Under vinjetten Möt en forskare publicerar vi intervjuer med forskare som fått anlag från stiftelsen. Detta är den sjätte delen i en serie intervjuer under 2024.

 

Första delen handlade om Agnes Hellner.

Andra delen handlade och Anna Brattström.

Tredje delen handlade om Erik Lindqvist.

Fjärde delen handlade om Suraya Kazi. 

Femte delen handlade om Mia Phillipson.

Sjunde delen handlade om Vicente Pelechano.

Åttonde delen handlade om Annika Lindskog.

Nyheter och artiklar

Fler nyheter