Sveriges mest framstående yngre forskare arbetar gränsöverskridande

Sveriges unga akademi är en oberoende, tvärvetenskaplig akademi som samlar några av Sveriges mest framstående yngre forskare. Akademin leds i år av Sofia Lodén, professor i franska vid Romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar på medeltida litteratur, särskilt riddarromaner om Kung Artur och riddarna av Runda bordet och deras spridning i det medeltida Europa.

 

För att locka fler ungdomar till forskaryrket arbetar Unga akademin för att visa på möjligheterna att bli forskare och att forskning är spännande. Akademin vill öka intresset och förståelsen för forskning och vetenskap hos allmänheten. Den vill också inspirera till samtal om forskningens betydelse för samhällets utveckling.

 

Att lyfta blicken

– Vi forskare behöver bli bättre på att synas och kommunicera med allmänheten. Jag var från början mest intresserad av barn och ungdomar vad gäller akademins arbete. Men det blev ändå fokus på forskningspolitiska och internationella frågor för mig. Tack vare den unga akademin har jag fått upp ögonen för de politiska villkoren för att kunna bedriva forskning, berättar Sofia. 

 

– Mitt arbete med Unga akademin har verkligen utvecklat mig som forskare och hjälp mig tänka bredare. Min karriär tog fart tack vare forskaranslaget Pro Futura Scientia som delas ut av Riksbankens Jubileumsfond, vilket innebar en tenure track-tjänst. Detta gjorde att jag sökte mig till Unga akademin. Att få möjlighet att träffa andra forskare inom olika discipliner och jobba tvärvetenskapligt tillsammans är fantastiskt, konstaterar Sofia.

 

Varje år väljs sex till åtta nya forskare in i Unga akademin och ungefär lika många lämnar. De som söker ska ha hög vetenskaplig forskningskvalitet, vilja jobba i projekt tillsammans med andra och samarbeta i en tvärvetenskaplig grupp. Totalt brukar ett 40-tal forskare vara ledamöter i Unga akademin.

 

Fler internationella talanger till Sverige

Unga akademin deltar i den forskningspolitiska debatten med exempelvis debattartiklar, seminarier och remissvar. Målet är att Sverige ska vara ett attraktivt land att forska i och bli mer tilltalande för internationella talanger. Det skulle stärka kvaliteten i svensk forskning.

 

– Tack vare den unga akademin har jag också fått möjlighet att driva frågor om internationalisering av svensk forskning. Jag har bott i England, Frankrike och Italien och är intresserad av frågor som rör språk, europeiska samarbeten och utbyten, berättar Sofia.

 

Unga akademin blev också inbjuden att göra ett inspel till forsknings- och innovations-propositionen, och svarade då på frågor kring vad ska Sverige ska ha för långsiktig strategi för forskning.

 

–  Jag känner att man numera lyssnar på framtidens forskare och att det finns utrymme för oss att påverka, samt att vi verkligen har något att bidra med, säger Sofia.

 

Tvärvetenskapliga samarbeten

– Att samarbeta med andra ämnen i nätverk gör forskaryrket mycket roligare. Jag har till exempel arbetat med internationella forskningspolitiska frågor tillsammans med forskare från såväl humaniora som naturvetenskap. Vetenskap mår bra av fler ämnesöverskridande samarbeten, menar Sofia.

 

I över tio år har Sveriges unga akademi och Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) arrangerat ett gemensamt nätverksprogram, där forskare och politiker möts för att utbyta erfarenheter.

 

– Under två heldagar möts riksdagsledamöter och ledamöter från Unga akademin i riksdagen. Vi sätter oss in i varandras arbete och det är mycket lärorikt och intressant, konstaterar Sofia.

 

Akademimötena är akademins hjärta

Akademin håller fyra möten om året, ett av dessa sker utomlands och övriga i olika delar av Sverige. Detta för att Akademin ska kunna möta forskare och institutioner där de arbetar. Mötena ger ledamöterna möjlighet att diskutera stora aktuella samtidsfrågor och samtidigt lyfta blicken.

 

– I år åkte vi till Warszawa. Polen är ordförandeland i EU första halvåret 2025 och vi fick bland annat träffa professor Paweł Rowiński, som leder All European Academies, ALLEA.

 

Vi mötte vår systerakademi, den unga akademin i Polen och diskuterade frågor om akademisk frihet och säkerhet. Under våra akademimöten sker mängder av intressanta tvärvetenskapliga diskussioner mellan ledamöterna. Det är här som ledamöterna presenterar sin forskning och som vi beslutar om verksamheten samtidigt som nya idéer tar form, berättar Sofia. Genom internationella samarbeten stärker vi akademins genomslag, utvidgar ledamöternas nätverk och får inspiration och idéer utifrån.

 

Ragnar Söderbergs stiftelse är en av de största finansiärerna

Sveriges unga akademi grundades 2011 på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien. Unga akademins arbete bygger på stöd från finansiärer som vill stärka möjligheterna för yngre forskare och forskningen i stort. Ragnar Söderbergs stiftelse är en av de största bidragsgivarna och var även vår första finansiär.

 

– Eftersom vi vill vara en fri och oberoende akademi betyder bidraget från Söderbergs stiftelse jättemycket för oss, säger Sofia.

 

Sofia lämnar akademin i maj 2025 efter fem år, tre år som ledamot, ett som vice ordförande och det sista som ordförande.

 

– Jag har lagt mycket tid på akademin de senaste åren och det har varit fantastiskt stimulerande att arbeta tillsammans med forskare från andra discipliner. Det ger mig massor av energi, avslutar Sofia.

 

Sedan starten 2011 har stiftelsen finansierat Sveriges unga akademi med drygt 30 millioner kronor. Du kan läsa mer om akademin på deras hemsida.