Matematiska modeller utvecklar forskning om cancer

Eszter är även docent i beräkningsbiologi och assisterande professor vid Institutionen för Matematiska Vetenskaper. Eszters forskningsområde ligger i gränslandet mellan matematik, bioinformatik och cancerbiologi. Hon utvecklar matematiska modeller och bioinformatiska metoder samt nästa generations sekvenseringsdata för DNA.

 

– Jag är en beräkningsbiolog som använder matematik och bioinformatik för att förstå biologiska processer i hälsa och sjukdom. Målet är att se hur tumörer svarar på immunförsvar och behandlingar och min motivation är att bidra till ännu bättre och mer individanpassade behandlingar i framtiden, menar Eszter.

 

Swedish Foundation Starting Grant

2025 fick Eszter anslag från Swedish Foundations Starting Grant (SFSG) med finansiering från Ragnar Söderbergs stiftelse. SFSG stöttar forskning som är viktig för Sverige och EU.

 

– Projektet heter ”Att omdefiniera cancerimmunogenicitet på systemnivå”. Jag sökte först till European Starting Grant men kom i stället vidare till SFSG, något som jag är mycket tacksam för, berättar Eszter.

 

I SFSG-projektet kommer Eszters forskningsgrupp att utveckla beräkningsverktyg som kan analysera stora datamängder. De fokuserar inte på en enskild mutation eller en specifik typ av immuncell. I stället tittar de på alla möjliga molekyler, både cancerspecifika och friska, som finns på cancercellernas yta. Dessutom undersöker gruppen om vissa molekyler kan skymma andra, så att bara ett fåtal faktiskt blir synliga för immuncellerna.

 

– Därefter kommer vi att studera de olika celltyperna som finns i och runt tumören och använda matematiska metoder för att reda ut hur starkt de interagerar. Genom att kombinera dessa aspekter kommer vi att skapa ett verktyg som kan beräkna ett index som visar på förmågan att framkalla immunsvar, baserat på data som ofta redan finns tillgänglig, säger Eszter.

 

Digitala tvillingar

Ett annat projekt är där forskargruppen skapar “digitala tvillingar”, individanpassade beräkningsmodeller av verkliga cancerfall. Detta görs för att kunna testa hur olika terapier kan kombineras för att få fram bästa möjliga behandling med hjälp av immunförsvaret. Gruppen arbetar tillsammans med Sahlgrenska sjukhusets Barncanceravdelning för att under behandling förstå vad som händer när tumören behandlas. För att se hur den utvecklas och om den sprids.

 

Eszter började på Chalmers i april 2023 och innan dess bodde hon i London där hon tog en doktorsexamen i systembiologi. Därefter gick hon vidare till en postdoktoral tjänst inom cancerbiologi.

 

– Som postdok arbetade jag med cancerns förändring över tid och tittade även på arter och djur. Här började jag ta jag fram verktyg, för att bättre förstå immunsystemet, som jag har fortsatt att utveckla på Chalmers, säger Eszter.

 

Eszters forskningsgrupp har sekvenserat DNA från både cancerpatienter och från friska personer och på så vis samlat in mycket stora mängder data. Tack vare detta kan de studera vad som skiljer cancercellerna från de friska cellerna. Då krävs många smarta metoder för att verkligen hitta det som är genuint annorlunda.

 

– Jag arbetar med att identifiera just dessa skillnader, hur de förändras över tid och hur cancern blev som den är i dag. Detta för att vi i framtiden ska kunna förutsäga hur den kommer att utvecklas, konstaterar Eszter.

 

Att arbeta tvärvetenskapligt

Eszter leder forskargruppen Computing Disease Evolution in Cancer (CODEc) på Chalmers.

 

– Det är en mycket välkomnande gemenskap där vi har många bra samtal när jag samarbetar med biologer och kliniker. När jag får höra om alla olösta frågor de arbetar med dagligen och jag hittar något där jag verkligen kan hjälpa till, så känner jag att det här är precis vad jag vill göra, konstaterar Eszter.

 

– Det stora forskningsfält som jag arbetar inom, cancergenomik, är oerhört aktivt, det händer väldigt mycket spännande här. Att jobba med tvärvetenskaplig forskning blir allt vanligare inom vårt område. Jag ser hur mycket en matematiker kan bidra med till biologin. Jag tycker att fler borde prata med matematiker, för ibland har vi matematiker redan löst ett problem för länge sedan. Vi har bara kallat det något annat. Det borde generellt sett finnas ännu mer samtal mellan olika vetenskapsområden, tycker Eszter.

 

– Jag vill verkligen att fler ska känna sig bekväma med matematik och jag skulle vilja se en värld där man inte behöver bevisa sig extra bara för att du ha ett visst kön eller en annan hudfärg än andra. Min pappa undervisade i matematik och ville att jag också skulle ägna mig åt det. Han uppmuntrade mig hela tiden. Men jag vet att det finns många som får höra att de inte är bra på matematik. Jag vill att fler ska våga gå vidare till universitetsnivå, läsa matematik och upptäcka hur roligt det är, avslutar Eszter.

 

 

Eszter beviljades anslag i utlysningen Swedish Foundations Starting Grant 2025. Hon har en MSc i Infobionics Engineering från Pázmány Péter Catholic University i Ungern och en PhD i Theoretical Systems Biology från Imperial College London där henens avhandling handlade om stokastisk analys och kontroll i molekylär cellbiologi. Innan Eszter kom till Chalmers var hon postdoktor vid Barts Cancer Institute & Institute of Cancer Research i Storbritannien.