Sambandet mellan hormoner, stress och ångest

Daniela får nu finansiering från Ragnar Söderbergs stiftelse genom Swedish Foundations Starting Grant, SFSG, för projektet: Kan svängningar i östradiol förändra hur vi uppfattar världen omkring oss? Daniela är neuroforskare och biträdande universitetslektor som studerar hur hjärnans nervkretsar reglerar känslor, stress och beteende. Hennes forskning kombinerar systemneurovetenskap, molekylärbiologi och endokrinologi för att förstå hur hjärnan bearbetar emotionella stimuli och hur dessa processer kan kopplas till psykisk ohälsa som ångest och depression.

 

Flickor drabbas dubbelt så ofta

– Under tonåren utvecklas hjärnan snabbt samtidigt som hormonerna förändras. Det är en period då vi är särskilt känsliga för stress och negativa upplevelser kan få långvariga effekter. Flickor drabbas ungefär dubbelt så ofta som pojkar, vilket visar på att könshormoner kan påverka hur hjärnan bearbetar känslor. Stress och negativa livshändelser under denna tid är kritiska riskfaktorer för förändringar i beteende och utveckling av kroniska ångesttillstånd, säger Daniela.

 

Daniela bor nu i Linköping och driver ett eget labb på CSAN. Här integreras kunskap och metoder från olika områden av neurovetenskap för att förstå hur hjärnan och dess celler driver känslomässigt beteende.

 

– Det här är en unik miljö där grundforskare arbetar sida vid sida med kliniker. Även om mitt arbete i grunden handlar om att förstå hur hjärnan fungerar, hoppas jag att denna miljö ska hjälpa till att överbrygga klyftan mellan grundforskning och verklig påverkan. På så sätt kan vårt arbete bidra till bättre, mer effektiva och mer personligt anpassade behandlingar för psykiatriska sjukdomar, säger Daniela.

 

– Jag forskar på hjärnans kretsar för känslor, motivation och hormoner som östrogen och deras roll i hjärnans emotionella system. I min forskning undersöker jag hur östrogen påverkar de hjärnkretsar som ger känslomässig betydelse åt våra upplevelser, det vill säga avgör vad som känns tryggt, hotfullt eller stressande. Jag har bland annat identifierat en tidigare okänd, östrogenkänslig krets i hjärnbarken som reagerar på stress och bidrar till negativa känslotillstånd, berättar Daniela.

 

Varför drabbas vissa mer av stress?

Forskningen visar att hormonella svängningar under puberteten kan påverka dessa kretsar på ett sätt som ökar risken för ångest. Under tonåren formas hjärnans långsiktiga funktioner och är då känsliga för hormonella förändringar och miljömässiga påfrestningar.

 

– Vi vill hitta förklaringar på varför vissa individer blir mer sårbara för ångest och identifiera nya mål för mer träffsäkra och effektiva behandlingar. Upplevelsen av ångest är inte lika för alla. Vi hanterar stress olika. Därför behöver vi förstå varför vi får ångest, varför en del får långvarig ångest och vissa klarar en akut ångestframkallande situation bra.

– Hjärnan utvecklas under en lång period och vi vet inte varför vi reagerar så olika, menar Daniela.

 

Hur kommunicerar cortex?

Danielas labb undersöker hur östrogenkänsliga nervceller i cortex kommunicerar med andra hjärnområden, hur hormonella förändringar påverkar deras aktivitet och hur stress tidigt i livet kan störa dessa processer.

 

– Jag tittar på hur östrogenkänsliga kretsar i cortex, en del av hjärnan inuti hjärnbarken, påverkar känslobearbetning och stressrelaterade ångesttillstånd. De spelar en viktig roll i att koppla samman kroppens inre tillstånd med känslor och beteenden. Cortex är en viktig del av hjärnan för att studera känslor. Det är där man tar beslut som vilken väg tar du till jobbet, vilka val du gör i livet och känslor skapas som när du känner dig ensam och deprimerad, konstaterar Daniela.

 

Målet med forskningen

– Vårt mål är att förstå mekanismerna bakom tonåringars ökade känslighet för stress och sätta upp nya behandlingsmål för att hantera psykiatriska störningar. Kanske kan våra studier leda till nya läkemedel som kan hjälpa personer med psykiska problem att nå bättre hälsa. Mitt övergripande mål att veta mer om hur hjärnan fungerar, varför vi gör som vi gör och vad som händer i hjärnan, säger Daniela.

 

SFSG på väg mot ERC

Daniela är en av fem forskare som får Swedish Foundations Starting Grant, SFSG. SFSG är ett samarbete mellan sju privata forskningsfinansiärer som stödjer forskare i början av sina karriärer, som har potential att bli ledande inom sina fält. Utlysningen riktar sig till forskare verksamma i Sverige som fick högsta betyg på sin ansökan till ERC Starting Grant men som inte beviljades medel på grund av ERCs begränsade budget.

 

Familjens första akademiker

Daniela kommer från en by i Marche, öster om Rom, i Italien. Hon läste först biologi och senare neurovetenskap och tog både sin kandidat- och masterexamen i Italien. Därefter flyttade hon till Sverige och tog sin doktorsexamen (Phd) i ett neurovetenskapligt program via Karolinska Institutet, NIH Doctoral Partnership Program in neuroscience, på Karolinska Institutet, i Wien i Österrike och i Washington DC, USA.

 

– Jag är den första, i en stor familj, som gick på universitetet. Mina föräldrar uppmuntrade mig tidigt att studera och arbeta med sådant som var intressant och som man blir glad av. Att göra det jag känner passion för. Forskning är lite som att lösa pussel, men ännu mer spännande, eftersom du upptäcker sådant som ingen har förstått tidigare. Det är glädjen i att förvandla något förvirrande till något tydligt, genom egen ansträngning och uthållighet, avslutar Daniela.

 

Läs mer om Danielas forskning på https://www.calvigionilab.org/