Eduardo Gill Pedro

Projektsammanfattning

Företag som europeiska supermedborgare?
– Gäller mänskliga rättigheter juridiska personer i europeisk lagstiftning?

Om företag också har mänskliga rättigheter, betyder det att de räknas i den demokratiska processen på samma sätt som en människa? Syftet med detta projekt är att identifiera de principer som avgör huruvida ett företag kommer att anses ha en mänsklig rättighet i en viss situation eller inte.

 

De nationella domstolarna i EU:s medlems- stater ställs alltmer inför företagare som kräver skydd enligt europeisk människorätt, både enligt EKMR* och enligt EU-stadgan. Detta speglar såväl ’’europeiseringen” av nationell rätt och europeiska normers ökande inflytande på medlemsstaternas rättsordningar, som utveck- lingen inom dessa europeiska rättsordningar.

 

I EU-sammanhang har näringsfrihet tagit en mer central plats i EU:s konstitutionella struktur och i EKMR-sammanhang har Europadomstolen blivit mer mottaglig för talan förd av företag. En juridisk person är inte en människa, och att utvid- ga mänskliga rättigheter till att omfatta sådana kan tyckas problematiskt. Mänskliga rättigheter anses vara trängande moraliska anspråk som gäller för alla människor på grund av just deras mänsklighet och som ett uttryck för alla männi- skors lika värde. Kanske förtjänar inte juridiska personer samma moraliska status som männi- skor? Dessutom är mänskliga rättigheter, i den mån som de säkerställer människors lika värde, ett villkor för demokrati.

 

*Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna