Fabriksberättelserna ger historiska svar för vår nutid

– Jag blev tidigt fascinerad av utvecklingsekonomier och om varför vissa länder har en mer fungerande ekonomi än andra. Nu studerar mitt team den snabba ekonomiska utvecklingen i Sverige innan första världskriget, en tid av växande marknadsintegration. Mycket tyder på att denna utveckling delvis berodde på att nya transportsätt som järnvägar och kanaler, säger Konrad.

 

– Min forskning handlar om den ekonomiska tillväxtens process och den sociala strukturens betydelse för internationell ekonomisk utveckling. För tio år sen började jag intresserade mig för transformativa processer innan och under den industriella revolutionen i Sverige. Hur fungerade det när invånarna i små byar tillverkade allt själva innan specialiseringen tog fart? frågar sig Konrad.

 

Historiska data kombinerat med nya modeller

Att marknadsintegration och specialisering saknas idag i många utvecklingsländer är tydligt. Forskargrupp började därför titta på hur man kunde använda historisk information för att förstå hur viktigt marknadsintegration är för snabb ekonomisk transformation är i dessa länder.

 

– Vi fann en unik samling handskriven data från tillverkande företag i Sverige innan den industriella revolutionen, Materialet kallas Fabriksberättelserna. För att förstå hur marknadsintegration påverkar tillväxt, produktivitet och resursfördelning mellan företag behövs data om den geografiska fördelningen av ekonomisk aktivitet. Det behövs även information om nätverket av transportnät. Dessa historiska data hittade vi i Fabriksberättelserna, berättar Konrad.

 

Ragnar Söderbergs anslag blev starten

Konrad fick Ragnar Söderbergs stiftelses anslag 2016 för projektet “Marknadsintegration och ekonomisk” utveckling som handlade om att inkomstklyftorna mellan rika och fattiga länder var mycket stora. Forskningsprojektet undersökte hur den bristande marknadsintegreringen påverkar ekonomisk utveckling.

 

– Två centrala frågor är varför ekonomiska skillnader mellan länder uppstår och består. Ekonomiska modeller förutsätter ofta att marknader är välfungerande, men i många låginkomstländer är självhushåll vanligt och prisvariationer stora, vilket tyder på bristande integration, menar Konrad.

 

Arbetet med databasen Fabriksberättelserna är ett samarbete mellan Ekonomisk-historia Institutionen på Lunds universitet och IIES på Stockholms universitet.

 

– På stiftelsens årliga träff 2016 träffade vi forskare från Lund med liknande intressen, vilket ledde till vårt samarbete. Tack vare nya gemensamma anslag kunde vi anställa forskarassistenter som började sammanställa informationen i digitalt format, berättar Konrad.

 

Fabriksberättelserna om vår svenska industrihistoria

Forskargruppen har byggt en omfattande historisk databas med digitaliserad, geokodad och länkad data från svenska fabriker mellan åren 1750 och 1900. De har data för alla svenska städer vart tionde år från 1750 till 1900. Och för hela Sverige, och varje år, från 1838 – 1900. Flera år kommer att läggas till.

 

– Vi har digitaliserat historiska data från svenska fabriker som vi gör tillgängliga för andra forskare och allmänheten. Databasen är en unik resurs för att studera svensk industris omvandling. Fabriksberättelserna innehåller världens äldsta industristatistik som gör det möjligt att följa enskilda fabriker över tid, menar Konrad.

 

Informationen samlades ursprungligen in av Kommerskollegiet för att följa industrins utveckling i Sverige. Här finns mikrodata som fabrikens namn, ägare, produktionstyp, produktionsvolym och tull som mått på produktionsvärde. Från 1863 finns även information om kraftkällor, till exempel ångkraft, vattenkraft och elektricitet.

 

Flera projekt pågår samtidigt

Konrads forskningsgrupp arbetar med flera olika projekt där datan används. Ett av dem heter “Market integration and structural transformation” och undersöker skillnader mellan utvecklingsländer och rika länder vad gäller produktionsstorlek, teknik och marknadsintegration.

 

Projektet ska utveckla nya, samt testa befintliga teorier, om ekonomisk utveckling och använda metoder för att belysa Sveriges omvandling från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste mellan 1839 och 1900.

 

–Transportinfrastruktur är en viktig åtgärd för att förbättra marknadsintegration i fattiga länder. Världsbanken spenderar mer på transportinfrastruktur än på utbildning, hälsa och sociala tjänster tillsammans. Trots detta finns det begränsad forskning om hur produktionsstrukturen förändras som en konsekvens av ökad marknadsintegration, säger Konrad.

 

14 år i Stockholm

Konrad kommer från Hamburg och studerade i München, därefter blev det studier i Frankrike och i London på i sju år på The London School of Economics and Political Science (LSE), innan han kom till Stockholm 2011.

 

– Jag började min akademiska bana med att läsa business men blev tidigt intresserad av ekonomifrågor. I slutändan handlar ju business om hur man tjänar pengar. Ekonomi handlar i stället om hur människor beter sig och hur man utformar samhällets regler så att befolkningen har det så bra som möjligt. Något som verkligen väckte mitt intresse, avslutar Konrad.

 

Konrad har publicerats i flera av de fem ledande ekonomitidskrifterna och fick 2023 ett ERC Consolidator Grant för projektet “Agricultural Productivity and Technology Adoption in Sub-Saharan Africa (ADAPT)”. På www.historicalmanufacturingcensus.se kan du läsa mer om Konrads pågående forskningsprojekt.