24 februari, 2026 | Möt en forskare
– Skattemyndigheter världen över använder allt oftare AI för att effektivisera sin verksamhet. Detta gör att beskattning och rapportering kan göras snabbare och automatiskt. Möjligheterna att stoppa skattefusk och att få in skatt kommer att öka enormt, säger Autilia Arfwidsson doktor i finansrätt vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet.

Syftet är att ta reda på hur vi kan använda AI på bästa sätt och samtidigt behålla skattebetalarnas rättigheter.
– I mitt nya forskningsprojekt kommer jag att undersöka förutsättningarna för att använda AI för beskattning. Skatteinsamlingen är en komplex verksamhet och här kan ökad digitalisering med hjälp av AI vara till stor hjälp, konstaterar Autilia. Autilia kommer att kartlägga de tekniska lösningar och regelverk som gör AI-driven realtidsbeskattning och rapportering möjlig inom EU. Dessutom kommer hon att studera svenska förutsättningar men även jämföra med hur det ser ut andra länder i EU.
– I många år har beskattning skett manuellt och retroaktivt. Med hjälp av AI är denna process är på väg att förändras helt. Till exempel kan AI användas för automatisk generering av e-fakturor och för att snabbt analysera stora mängder finansiella data för att avslöja skatteflykt, berättar Autilia.
Autilia har fått post doc-anslag för rätts vetenskap 2024 från Ragnar Söderbergs stiftelse för sitt forskningsprojekt: Time to tax in the digital age: A study of AI-driven real-time tax administration in the EU.
– Det hela började med mitt intresse för samhällsfrågor kring hur vi bygger vårt samhälle. Det är enormt viktigt att välfärdstarten drar in pengar, till exempel genom skatt, för att finansiera service till en alltmer åldrande befolkning, menar Autilia.
– Många länder har försökt att lagstifta mot skattesmitning, särskilt för storföretag, med reglerna har varit relativt lätta att kringgå. Exempel på företag som skapat rubriker kring avancerad skatteplanering som drabbat EU länder är Apple, Starbucks och McDonalds. Företagen har alla varit i fokus för anklagelser om att de använder sig av metoder för att minimera sina skatter inom EU, konstaterar Autilia. Skatteplanering har blivit en het politisk fråga, eftersom det innebär att stora multinationella företag betalar mycket lägre skatter än småföretag och privatpersoner. Detta har väckt oro då skatteflykt leder till förlorade skatteintäkter för EU-länder, vilket påverkar offentlig service och välfärd.
– Det är viktigt är att se över lagstiftningen så den hänger med när beskattning och rapportering sker närmare realtid. För några år sedan i Nederländerna blev till exempel många föräldrar felaktigt anklagades för bidragsfusk och fick betala tillbaka sina föräldrabidrag.
Skatteplanering har blivit en het politisk fråga, eftersom det innebär att stora multinationella företag betalar mycket lägre skatter än småföretag och privatpersoner. Detta har väckt oro då skatteflykt leder till förlorade skatteintäkter för EU-länder, vilket påverkar offentlig service och välfärd.
Det visade sig att skattemyndighetens algoritmer använde diskriminerande kriterier, som etnisk bakgrund. Det ledde till att föräldrar med invandrarbakgrund blev drabbade. Självklart måste det finnas kontrollfunktioner som fungerar på ett ansvarfullt sätt, säger Autilia.
– När jag studerade juridik på Uppsala universitet blev jag extra intresserad av skatterätt, som i sin tur ledde till ämnet för min doktorsavhandling med fokus på hybrida mismatchningar. Det vill säga när multinationella före tag utnyttjar glapp i lagstiftningen mellan länder för att sänka deras totala skattebörda. I min avhandling analyserade jag hur hybrida mismatch i internationella transaktioner hanteras inom EU-rätt och skatteavtalsrätt, berättar Autilia.
För att motverka problematiken med hybrida missmatchningar har EU och OECD tagit fram nya regler som för många länder är tekniskt komplexa och kräver samspel med andra skatteregler, EU-rätt och internationella avtal.
– Min analys visar att de nya att EU-reglerna ofta brister i tydlighet och är svåra att använda. Reglerna är lätta att planera runt och därför behöver de göras om eller tas bort, anser Autilia.
Autilia har en bred internationell erfarenhet. Hon har varit gästforskare vid Harvard Law School, undervisat i skatterätt på Uppsala universitet och Handelsrätten, samt arbetat vid Sveriges ambassad i Indonesien.
– För mitt fortsatta forskningsarbete valde jag att söka anslag hos Ragnar Söderbergs stiftelse. De har ett mycket bra nätverk och tar hand om sina forskare på ett seriöst sätt. Nu ser jag fram emot att bidra till att skapa en mer effektivt och rättvis skatteadministration med hjälp av AI, avslutar Autilia.
Autilia beviljades anslag inom utlysningen för post doc-anslag inom rättsvetenskap 2024 och påbörjade projektet om AI och beskattning vid Uppsala universitet i april 2025.
Under vinjetten Möt en forskare publicerar vi intervjuer med forskare som fått anlag från stiftelsen och detta är årets andra forskarporträtt.
Tidigare i år har vi intervjuat Emma Bell.
2025 intervjuade vi: Eszter Lakatoz, Alexander Pietras, Julian Nowag, Hanna Almlöf, Konrad Burchardi, Sofia Lodén (Sveriges unga akademi) och Anni Carlsson.
20024 intervjuade vi: Agnes Hellner, Anna Brattström, Erik Lindqvist, Suraya Kazi, Mia Phillipson, Wei-Li Hong, Vicente Pelechano , och Annika Lindskog.