Vad har kvinnlig omskärelse med ekonomi att göra?

Ett av Annika och hennes forskarkollegors projekt handlar om kvinnlig omskärelse. Omskärelse eller FGC, Female genital cutting, som är termen som används internationellt, är förbjuden i de flesta länder i Afrika. Några länder tillåter det fortfarande och Gambias parlament har till och med röstat för att återinföra rätten att omskära flickor.

–  Omskärelse innebär negativa hälsorisker och har inga fysiska eller biologiska fördelar. Som ekonomer är vi intresserade av hur formella och informella institutioner uppkommer, kvarstår och förändras, säger Annika.

 

En förklaring till att FGC fortfarande förekommer är socialt beroende. Genom att omskära dottern kan hon lättare blir gift och hela familjen accepteras socialt i sin grupp. En annan förklaring är att det görs det eftersom det ”alltid har gjorts i familjen”.

 

Socialt beroende spelar stor roll

– I en av våra studier utvecklar vi metoder för att i stor skala kunna undersöka vilken roll socialt beroende spelar. Metoder som vi använder tillsammans med data från flera afrikanska länder. Vi har undersökt om familjer oftare genomför FGC på sina döttrar när flera andra gör det just på grund av att ”alla” andra gör det och det därför förväntas. Vi har sett att social beroende är viktigt, men att det skiljer sig ganska mycket emellan olika länder där FGC är vanligt, konstaterar Annika.

 

I en annan studie har forskargruppen undersökt hur sedvänjan ärvs mellan generationer.

 

– När vi undersöker kvinnor som har sitt ursprung i olika delar av Afrika, men nu bor på samma plats, hittar vi en stark påverkan om FGC förekom i ättlingarnas hemtrakter. Om vi jämför mammor som har växt upp på olika ställen, men nu bor på samma ställe, ser vi att FGC på den plats där en mamma har växt upp har också stor betydelse för om hon låter sin dotter bli omskuren, säger Annika.

 

Kristna missionärer gjorde skillnad  

– Ett annat forskningsprojekt har sin start i att vi läste om de tidiga kristna missionärer från bland annat Storbritannien som arbetade mot omskärelse, inte minst i Kenya. De mötte tidvis på stort motstånd och många i närområdet lämnade kyrkan för att den propagerade mot omskärelse, berättar Annika.

 

Forskargruppen har därför studerat långsiktiga effekter av tidiga kristna missioner som arbetade aktivt emot kvinnlig omskärelse på början av 1900-talet. Resultatet visade att kvinnor som idag bor i närheten av tidiga missionskyrkor hade en minskad sannolikhet att vara omskurna. Det var också mindre vanligt att kvinnor var omskurna om det fanns fler missioner i det område där deras förfäderna bodde. Omfattande kampanjer kan alltså ha långsiktiga effekter på sociala normer och beteenden.

 

Ekonomiska incitament kan fungera

Ett annat sätt att försöka påverka sociala normer är ekonomiska incitament. Kontantbidrag har till exempel varit mycket framgångsrika för att öka barns skolgång runt om i världen. I Indien finns ett hundratal olika program med kontantbidrag som försöker att förbättra situationen för flickor.

 

– Ett annat intressant projekt som vi har genomfört handlar om ekonomiska incitament i Indien, berättar Annika. I Haryana i norra Indien, där barnäktenskap har varit vanligt, har flickor som fortfarande är ogifta när de fyller 18 år fått en engångsutbetalning från en fond. Här har vi arbetat med en modell där vi tittat på vilken effekt starka normer har på effekten av kontantbidraget. I kontrollgruppen var 65 procent av 18-åringarna ogifta.

 

 Med pengarna från fonden verkar siffran öka med 7 procentenheter. Bland kastgrupper med starka normer var 58 procent av 18-åringarna ogifta och med pengarna från fonden ökade siffran med cirka 17 procentenheter.

– Vår känsla var att ekonomiska incitament nog är mindre effektiva när man försöker att påverka ett beteende som omfattas av sociala normer. Anledningen är att folk går miste om den sociala belöningen om de ändrar sitt beteende. Men vi visar att det finns fall då ekonomiska incitament till och med kan vara mer effektiva när de sociala normerna är starka. Detta då folk följer den sociala normen trots att de privat skulle föredra att inte göra det. Det ekonomiska incitamentet kan då vara det som får folk att följa sina egna preferenser i stället för den sociala normen, konstaterar Annika.

 

Ett bredare sätt att analysera världen

– I våra projekt, där vi fått anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse, forskar jag tillsammans  med Ann-Sofie Isaksson och Heather Congdon Fors. Heather arbetar också på Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Ann-Sofie på Institutet för Framtidsstudier. Vi arbetar med nationalekonomiska metoder och redskap och använder information från fler olika datamängder. Genom att kombinera olika data såsom geografiska data, data från historiska källor, om biståndsprojekt och från hushållsundersökningar om bland annat giftermål och tidig fertilitet får vi fram våra resultat, avslutar Annika.

 

Annika Lindskog fick tillsammans med  Heather Congdon Fors ett projektanslag inom ekonomi 2018.