Det är en stor förmån att arbeta med grundforskning!

SciLifeLab arbetar ständigt med att hitta sätt att utveckla ny teknologi och nya metoder. Covid-19 ett exempel på när Vicente och hans kollegor lyssnade på behov och löste ett problem på kort tid. En tidigare kollega och vän i Kina behövde hjälp att ta fram ett bättre diagnosverktyg för det nya viruset. Lösningen blev att modifiera en beprövad metod för genetiskt material så att det skulle fungera för det nya coronaviruset. I april 2020 presenterades ett test som kunde användas utan avancerad utrustning. Vicente är nöjd med att testet har varit till stor nytta i bland annat långinkomstländer i Sydamerika, Afrika och i Indien.

 

– Vi är mycket glada att vi kunde använda vår expertis för att hjälpa människor under pandemin. Det är relativt ovanligt att vi som sysslar med grundforskning får möjlighet att agera snabb och bidra praktiskt på ett sätt som detta, säger Vicente.

 

Med SFSG hamnade Vicente i Stockholm

– Jag fick Swedish Foundations Starting Grants, SFSG, 2016, och det var en förutsättning för att jag skulle kunna sätt upp mitt labb här i Stockholm, konstaterar Vicente.

 

 SciLifeLab är en plats där människor med olika bakgrund och idéer möts. Här arbetar 16 medarbetare med stor internationell erfarenhet. Ett team som tycker det är kul att gå till jobbet.

 

– För mig är det avgörande att bygga en grupp som trivs tillsammans. Därför är det viktigt att se att alla individer har sin egen erfarenhet och kunskap. Nyckeln är att lyssna, ställa frågor och komma ihåg att alla tänker olika, säger Vicente. Det är också avgörande att lyssna på vad samhället behöver hjälp med i stort, så att vi satsar på rätt forskning, menar Vicente.

 

Banbrytande tvärvetenskapligt projekt

Tillsammans med flera forskare fick Vicente också  ett synergianslag (så kallat Synergy Grant)  från Europeiska forskningsrådet, ERC. 2023. Projektet EPIC handlar om mRNA-forskning och i det tvärvetenskapliga, internationella projektet studerar forskarna de komplexa processer som styr hur celler använder genetisk information.

 

– När vi ”knäcker koden” för mRNA kan vi bättre förstå och manipulera gener för att producera önskade effekter. Om DNA är en bok så är mRNA en instruktion för hur boken ska tolkas. Kärnan i projektet är att förstå den tolkningsprocessen. Vårt internationella team kombinerar expertis inom genetik, systembiologi och syntetisk biologi med maskininlärning. Vilket kan göra det möjligt för oss att fokusera på att förstå genregleringens utveckling. Vi arbetar med de grundläggande mekanismer som styr olika processer, till exempel inom cancer. Då behöver vi förstå hur livet fungerar på en grundläggande nivå om vi ska lösa ett problem eller lindra en sjukdom, säger Vicente.

 

Ny teknologi kring bakteriers svar på antibiotika  

Vicentes labb har även utvecklat en ny molekylär metod som gör att man snabbt kan upptäcka hur bakterier svarar på antibiotika, även i komplexa bakterieblandningar. Resistenta bakterier är ett allvarligt problem som ökar allt mer. Teknologin kommer att underlätta studier av interaktioner mellan antibiotika och bakterier och att få fram snabbare diagnoser. Detta kan bli ett enkelt sätt att få bakteriella svar på antibiotika på några minuter. Även här har Ragnar Söderbergs stiftelse varit med och finansierat.

 

– Nu arbetar vi vidare med att ta fram ett användarvänligt diagnostiskt verktyg för vårdpersonal. Ett snabbt test för att upptäcka antibiotikaresistens skulle vara ett användbart verktyg för läkare, hjälpa dem att välja mer riktade behandlingar och eventuellt minska överanvändningen av bredspektrumantibiotika, tror Vicente.

 

Nya cancerterapier

– Vi fokuserar också för att mer grundläggande förstå hur identiska celler kan reagera olika när det utsätts för samma stimuli. Och hur cancerceller kan överleva behandling som borde ha fått bort dem, konstaterar Vicente.

 

Vicente och hans team studerar de bakomliggande molekylära mekanismerna för att få kunskap som kan leda till bättre cancerterapier. Genetiska skillnader är nyckeln till att förstå hur celler beter sig. Mutationer kan till exempel göra vissa cancerceller mer aggressiva än andra eller mottagliga för ett läkemedel.

 

– Vi försöker hitta och förstå de små, icke-genetiska skillnaderna, mellan celler som gör att de kan bete sig annorlunda. Just nu tittar vi på komplicerade tillstånd som leukemi där vi hoppas kunna bidra till utvecklingen mot bättre läkemedel. Vi tror att denna kunskap kommer att ligga till grund för nya terapier som förhindrar att cancerceller blir resistenta mot läkemedel, säger Vicente.

 

Hur allt hänger ihop

Vicente växte upp utanför Valencia. Efter universitetsstudier i biologi i Valencia, där han tog sin doktorsexamen, fortsatte han till Heidelberg i Tyskland. Där arbetade han sedan som forskare i sju år på EMBL, European Molecular Biology Labratory. Nu har han arbetat i Sverige i åtta år och planerar att stanna här med sin familj.

 

 – Jag har alltid varit intresserad av hur saker och ting fungerar. När jag var liten och morfars traktor gick sönder och skulle repareras var jag med för att se hur allt hängde ihop. I skolan blev jag tidigt intresserad av biologi och genetik och i gymnasiet riktade jag in mig mot livsvetenskaperna. Läkare var inget för mig utan jag ville satsa på forskning för att kunna lösa problem som behöver lösas, avslutar Vicente.