Yttrandefrihet för en öppen och fungerande demokrati

Sociala medieplattformar blir allt viktigare arenor för kommunikation i dagens samhälle. De både möjliggör och begränsar användarnas utövande av yttrandefrihet.

 

– Därför är jag intresserad av hur den grundlagsstadgade rätten till yttrandefrihet har anpass­ats och bör anpassas till det nya kommunikativa landskapet som domineras av sociala medier, berättar Anni.

 

Yttrandefriheten är en central rättighet

Yttrandefriheten är en av de mest centrala rättigheter som skyddas i grundlagar världen över. Grundlagsskyddet för yttrandefrihet gäller traditionellt främst gentemot staten och begränsar det allmännas möjligheter att begränsa individers yttranden. I dagens samhälle har dock de privatägda sociala medieplattformar stor makt över vad individer kan sprida och ta del av. Via innehållsmoderering sätter populära plattformar, till exempel Facebook och X, gränser för vad som kan och inte kan sägas i det offentliga samtalet.

 

– Mitt syfte har varit att utreda vilka mekanismer det konstitutionella skyddet för yttrandefrihet erbjuder för att hantera den här nya situationen där privatägda globala företag, och inte bara statsmakten, har makt att bestämma över yttrandefrihetens gränser i samhället, förklarar Anni.

 

Internationella perspektiv

Anni har jämfört hur det konstitutionella skyddet för yttrandefrihet har anpassats till sociala medier i ett antal olika rättssystem. Hon har studerat amerikansk, tysk och svensk rätt samt hur frågan har hanterats inom ramen för Europakonventionen och EU-rätten.

 

– I USA har den viktigaste frågan varit om de sociala medieplattformarna själva kan hävda sin rätt till yttrandefrihet. Använder till exempel Facebook sin yttrandefrihet när de väljer att ta bort ett inlägg? I Europa har mer fokus legat på att väga plattformars och användares motstående intressen mot varandra, konstaterar Anni.

 

Sverige sticker ut med en detaljerade regler­ing av yttrandefrihet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det har hit­tills visat sig vara utmanande att få in sociala medier inom ramen för de svenska yttrandefrihetsgrundlagarna.

 

Public service-medier i fred, kris och krig

I sitt post doc-projekt, finansierat av stiftelsen kommer Anni att studera hur den rättsliga regleringen av public service-medier ser ut i fredstid, kris och krig. Projektet ska analysera och kritiskt granska de rättsliga regler som styr verksamheten för de svenska public service-medierna, det vill säga SVT, SR och UR.

 

– En fråga som är särskilt intressant är reg­eringens möjligheter att styra public service när Sverige är i krig eller krigsfara. Jag kommer under­söka förhållandet mellan det konstitutionella skyddet för public service-mediernas yttrandefrihet och statens möjligheter att styra deras verksamhet, berättar Anni.

 

– Public service-mediernas roll i kampen mot desinformation är en annan central frågeställning. Sedan ska jag också analysera vilket skydd public service-medierna har mot eventuella försök från auktoritära politiska krafter att kontrollera deras verksamhet. Samt göra jämförelser med andra länders reglering av public service.

 

Finns inte så mycket forskning

– Det finns inte så mycket forskning om yttrande­ frihet inom public service ur ett rättsligt perspektiv. Jag läste i en tidningsartikel att det finns oklarheter kring hur mycket regeringen kan styra public service i kris och krig, vilket gjorde mig ännu mer intresserad av ämnet, säger Anni. Därför är ett mål att ta fram en heltäckande analys av de rättsregler som reglerar public service i Sverige.

 

Genom att granska regeringens möjligheter att styra public service vid kriser, som pandemier och terrorattacker, och i krig, hoppas Anni att forskningen kan bidra till att utveckla Sveriges förmåga att hantera framtida kriser och landets totalförsvar.

 

– Med tanke på att regelverket förändras och att public service fått ökad betydelse på grund av det oroliga omvärldsläge är detta extra viktigt idag, anser Anni.

 

Intresset för samhällsfrågor ledde till juridiken

– Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och tycker att juridik är en bred och användbar utgångpunkt för att förstå samhällsfenomen.

 

Att forska kring yttrandefrihetsfrågor, mänskliga rättigheter och konstitutionell rätt var också något som dök upp ganska tidigt i mina tankar, menar Anni.

 

Anni är född i Finland i Träskända, Järvenpää norr om Helsingfors. Efter gymnasiet flyttade Anni till Sverige och studerade juridik vid Uppsala universitet. Efter examen satt hon ting i Uppsala och började sedan doktorera vid Uppsala universitet. Som doktorand var Anni gästforskare utomlands vid flera tillfällen, exempel­vis vid University of California, Berkeley i USA och vid Humboldt-Universität Zu Berlin i Tyskland. Under doktorandstudierna blev Anni också mamma till tre pojkar.

 

– Avhandlingsarbetet drog ut lite på tiden tack vare barnen, men detta gav mig också ett bra perspektiv då det hände mycket inom sociala medier under dessa år. Försvarshögskolan utlyste en tjänst när jag var i slutfasen av min doktorandtid. Jag hade hört att de har en bra utbildnings och forskningsverksamhet så tjänsten passar perfekt, avslutar Annie.

 

 

Anni beviljades anslag inom utlysningen för post doc-anslag inom rättsvetenskap 2024 och påbörjade projektet om public service vid Försvarshögskolan i september 2025.