21 augusti, 2024 | Medicin
Mia utforskar immuncellernas okända funktioner
- Immunceller är involverade i de flesta sjukdomar men vi vet fortfarande inte vad de egentligen gör i olika situationer. Det är det min forskning vill ta reda på. Vi vill förstå vilka molekyler som styr immuncellernas olika funktioner för att kunna utveckla nya immunoterapier och därmed bota olika sjukdomar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, på Uppsala universitet.
Mias forskning handlar om att öka kunskapen om immuncellerna, för att sedan utveckla läkemedel som använder sig av immuncellernas funktioner, för att behandla inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdom samt svårläkta sår.
– Vårt immunsystem är livsviktigt för att vi ska kunna bekämpa infektioner, samtidigt som okontrollerade inflammatoriska processer bidrar till många folksjukdomar. Just nu har vi även insett att immuncellerna även är nödvändiga för att kroppens organ ska utvecklas och fungera som de ska, samt att de behövs för att skadad vävnad ska läka och återfå sin funktion efter skada, berättar Mia.
Ragnar Söderberg Fellow in Medicine
– Jag fick mitt femåriga anslag Ragnar Söderberg Fellow in Medicine 2012. Söderbergs syfte var att ge unga forskare en stabil plattform och möjlighet att fokusera helhjärtat på sin forskning. Satsningen gav mig verkligen en bra start i karriären och även ett nätverk av forskare i samma karriärfas som jag fortfarande har kontakt med, konstaterar Mia.
Mias projekt gick ut på att förstå hur immunceller tar sig från blodet till inflammerad eller skadad vävnad. De första forskningsfynden visade nya funktioner av vissa immunceller, såsom att de var involverade i nybildning av blodkärl vilket krävs för att förhindra syrebrist och vävnadsdöd.
– Vi fann exempelvis att immunceller behövs för att återbilda kärlsystemet i transplanterade insulinproducerande cell-öar, så kallade Langerhanska öar, i en muskel. Ett bifynd vi gjorde var att öarna som transplanterades till muskel återfick det täta nätverk av blodkärl som de behöver för att fungera optimalt i den nya värden. Dessa observationer resulterade sedan i en klinisk studie som undersökte om ö-transplantation till muskel kunde vara ett sätt att bota diabetes, berättar Mia.
Immuncellerna hittar syrefattiga områden
Sedan de första bevisen för immuncellernas involvering i blodkärlsnybildning har Mias forskargrupp fortsatt undersöka vad immuncellerna gör i skadad vävnad. Och hur dessa funktioner kan styras med det övergripande målet att utveckla läkemedel som kan motverka funktionsbortfall. Att stimulera immuncellernas läkande förmåga hos en patient som drabbats av en hjärtinfarkt eller perifer ischemisk sjukdom och därmed få patienten att läka sin skadade vävnad själv är ju ett övergripande mål.
– Ambitionen har hela tiden varit att öka förståelsen för immuncellernas olika roller för att kunna styra immunsystemet och minska sjukdom. Starka drivkrafter har också varit att skapa en kreativ miljö i laboratoriet där nya hypoteser snabbt kan testas och att bygga förutsättningar för att doktorander i projektet utvecklas till framtidens framgångsrika forskare. Dessa ambitiösa mål kräver generösa anslag över längre tid, som fellows programmen från Ragnar Söderbergs och Knut och Alice Wallenbergs stiftelser, menar Mia.
Fri forskning gynnar innovation
– Min forskning går ju ut på att förstå immuncellernas fulla potential. Tack vara mina stora anslag över längre tid så kunde vissa projekt patentskyddas innan de publicerades, vilket krävs om det en dag ska kunna leda till ett läkemedel. Ett av dessa projekt undersökte om vi kunde få sår att läka snabbare genom att använda probiotiska bakterier (laktobaciller) som vi genmodifierade så att de producerar en signalsubstans i såret för att stimulera immuncellerna, berättar Mia.
Jag glömmer aldrig de första försöken vi gjorde i sövda möss, då vi såg dramatiska effekter i såren som stängde sig efter endast ett dygn efter att de behandlats med bakterierna.
För att kunna utveckla detta till en terapi för patienter, startade jag Ilya Pharma tillsammans med min doktorand Evelina Vågesjö och laktobacill-experten Stefan Roos på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Vi har nu avslutat den första kliniska studien i världen där bakterier testas som läkemedel för att snabba på sårläkningen i människor. Denna studie gjordes på Akademiska sjukhuset i Uppsala och resultaten som publicerades förra året visade att behandlingen var säker och effektiv i friska frivilliga personer. Nu pågår nästa kliniska studie där vi rekryterar patienter med svårläkta diabetiska sår. Och vi har även funnit positiva effekter av behandlingen på sår i tarmslemhinnor hos möss, vilket vi nu undersöker vidare, berättar Mia.
SciLifeLab och Uppsala universitet
Sedan ett par år är Mia även co-director för den nationella forskningsinfrastrukturen SciLifeLab. Här samlas de allra senaste teknologierna inbäddade i starka forskningsmiljöer, så att de kan fortsätta utvecklas och användas av life science forskare inom akademin, men även inom sjukvård och industri.
– SciLifeLab flätar samman flera kompetenser och komponenter som behövs för att bedriva ambitiösa forskningsprojekt och för att möta de samhällsutmaningar vi står inför. Det är högteknologiska analysmetoder, hantering av stora mängder forskningsdata och tvärvetenskapliga samarbeten mellan starka forskargrupper vid alla Sveriges större universitet. Även om SciLifeLab tar en hel del av min tid, tror jag att mitt engagemang där även förbättrar kvaliteten på den forskning vi bedriver i min forskargrupp då jag hela tiden lär mig nya saker. Dessutom tycker jag att det är väldigt viktigt att arbeta för att förbättra möjligheterna att bedriva forskning i världsklass, vilket verkligen är SciLifeLabs vision, avslutar Mia. Denna drivkraft har även lett till att Mia idag sitter i styrelsen för Uppsala universitet och är invald i Kungliga Vetenskapsakademin samt i Kungliga Vetenskaps-Sociteten.
Mia Phillipson var en av de första forskarna som beviljades anslag inom satsningen Ragnar Söderberg Fellows i medicin genomförde 2012-2018. Satsningen syftade till för att möta behovet av finansiering, för forskare inom medicin och life science, som var på väg att starta upp en egen grupp och forskningsinriktning.
Under vinjetten möt en forskare publicerar vi intervjuer med forskare som fått anlag från stiftelsen. Detta är den femte delen i en serie intervjuer under 2024.
Första delen handlade om Agnes Hellner.
Andra delen handlade och Anna Brattström.
Tredje delen handlade om Erik Lindqvist.
Fjärde delen handlade om Suraya Kazi.
