<iframe src="https://www.googletagmanager.com/ns.html?id=GTM-PBPLZ32" height="0" width="0" style="display:none;visibility:hidden"></iframe>

6 februari, 2024 | Möt en forskare

Agnes Heller om hur klimatfrågor kan prövas i domstol i framtiden

Agnes Hellners forskningsprojektet ska undersöka vilken roll som domstolar kan spela i relation till klimatförändringarna. Hon ska också titta på i vilken utsträckning ansvaret för att genomföra åtgärder för att begränsa förändringar i klimatet vilar på lagstiftaren. I projektet jämförs lagstiftningen i Sverige, Norge och Finland för att hitta likheter och skillnader. Agnes är lektor i processrätt vid Juridicum på Stockholms universitet och en av dem som fick Ragnar Söderberg stiftelses anslag för post-doc inom rättsvetenskap 2022.

Foto: Tobias Björkgren

Under de senaste åren har klimatprocesser slagit igenom som ett nytt rättsligt fenomen, i svensk, norsk och finsk rätt. Organisationer och privatpersoner stämmer regeringar och företag och vill hålla dem rättsligt ansvariga för bristande åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Utvecklingen väcker frågan vilken roll domstolen har i dessa mål och hur domstolens roll förhåller sig till lagstiftarens rättsliga ansvar att begränsa klimatförändringarna, säger Agnes.

 

Förnya samhällsdebatten

– Jag sökte mig till juridiken eftersom jag alltid tyckt om att skriva, läsa och arbeta med språket. Att få göra det och samtidigt problematisera och söka lösningar på problem kopplade till viktiga samhällsfrågor gör forskning i rättsvetenskap till något av det roligaste jag kan tänka mig att arbeta med, berättar Agnes.

 

Agnes disputerade i miljörätt i Uppsala 2019. Nu arbetar hon som lektor i processrätt vid juridiska institutionen på Stockholms universitet.

 

–  Innan jag doktorerade satt jag ting i Nacka tingsrätt och var i mark- och miljödomstolen under en period. Där blev jag inspirerad att skriva min avhandling kring processer på miljöområdet, säger Agnes. Skärningspunkten mellan miljö- och processrätt ser jag som något av en skattkista för rättsvetenskaplig forskning!

 

– Att forska var inte något jag tänkt mig från början men ganska snart insåg jag att det var en intressant väg att gå. Som forskare kan jag problematisera, belysa rättliga frågor ur olika perspektiv och vrida och vända på frågeställningar. Det är viktigt för att kunna förstå och föra ett samtal kring utvecklingen av rätten och det kan leda till att man ser framtiden i ett nytt ljus. Samtidigt tror jag också att jag kan bidra till olika sätt att se på saker och ting genom att undervisa och få möjlighet att prata med studenter. Kanske hitta nya sätt att tänka kring juridik. Jag hoppas kunna vara med och förnya samhällsdebatten genom min forskning, säger Agnes.

 

Agnes första egna projekt

– Projektet jag började arbeta med 2023 heter ”Fördelning av institutionellt ansvar för begränsning av klimatförändringar i Norden” och är mitt första egna projekt. Som post-doc kommer jag att forska 80 procent och undervisa i ganska begränsad omfattning, under anslagets två år. I projektet kommer domstolens roll och relation till lagstiftaren på klimatområdet undersökas, från ett processrättsligt och ett konstitutionellrättsligt perspektiv.

 

Greta Thunberg är med och stämmer staten

Ämnet för Agnes projekt är aktuellt. I slutet av 2022 stämde drygt 600 unga vuxna den svenska staten som de menar kränker mänskliga rättigheter genom bristande klimatåtgärder. Greta Thunberg är en av de som gett sitt stöd till Aurora, den grupp som står bakom målet, som förs som en grupptalan.  Under hösten 2023 beslutade tingsrätten att hissa målet till Högsta domstolen, för avgörande av vissa frågor gällande tillåtligheten av Auroras talan.

 

– Käranden vill att domstolen ska fastställa att det är en kränkning av bland annat rätten till liv, privatliv och egendomsskydd, att staten inte gör sin del av de globala åtgärder som krävs för att minska växthusgaskoncentrationen i atmosfären. Medlemmarna i grupptalan är alla unga och de menar att de särskilt kommer att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser som skogsbränder, översvämningar, fysisk och psykisk ohälsa. Något klimatmål liknande detta har hittills inte prövats i svensk domstol, menar Agnes.

 

– Aurora-målet väcker frågor som: Hur kommer det sig att klimatprocesser inte förts i Sverige tidigare? Har vi en annan rättskultur? Hur långt sträcker sig rätten till domstolsprövning i dessa fall? Kan bristande åtgärder för att hindra klimatförändringar vara en kränkning av mänskliga rättigheter? Kan en svensk domstol med stöd i Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och EU-rätten ålägga staten att skärpa lagstiftningen? Behövs nya regelverk? Vad kan göras inom ramen för befintliga regelverk? Det är det här som min forskning handlar om. Mina resultat kommer att presenteras, både på svenska och engelska, som artiklar, på konferenser, seminarier, sociala medier, avslutar Agnes.

Under vinjetten möt en forskare publicerar vi intervjuer med forskare som fått anlag från stiftelsen. Detta är den första i en serie intervjuer under 2024.

Nyheter och artiklar

Fler nyheter