Erik Lindqvist forskar om hur vi påverkas av plötslig rikedom

En lång rad vetenskapliga studier har visat att personer med god ekonomi i genomsnitt är både lyckligare och lever längre än personer som har ont om pengar. Och att barn till förmögna personer klarar sig bättre i skolan och har bättre hälsa.

 

– Det är dock svårt att skilja på orsak och verkan i den här typen av studier. Ett skäl är att inkomst samvarierar med många andra faktorer, till exempel utbildningsnivå, som i sin tur kan påverka utfall som hälsa och upplevd lycka. Ett annat skäl är att orsakssambandet kan gå i båda riktningarna. Till exempel kan god hälsa vara en förutsättning för att kunna arbeta och tjäna pengar. Därför är det svårt att veta i vilken mån det är just pengarna i sig som leder till bättre utfall i livet. För att kunna svara på den frågan har vi valt att studera en variation i förmögenheten som är helt slumpmässig, det vill säga lotterivinster, berättar Erik.

 

Lotterivinster och slumpen

Erik och hans kollegor har genomfört ett antal uppmärksammade studier om hur plötslig rikedom, i form av lotterivinster, påverkar individers arbetskraftsutbud, hälsa, välbefinnande och mycket annat.

Forskargruppen har samkört anonyma register från lotteriföretag med exempelvis inkomstregister och brottsregister. I registren finns cirka 400 000 lotterivinnare. De flesta har vunnit mindre belopp men än 2 000 personer har vunnit minst en miljon. Dessa personer är ganska representativa för svenskar generellt, de är inte de rikaste eller de fattigaste.

 

Vad händer med folk när de blir rika?

– Det som är unikt med lotterivinnare är att det är slumpen som avgör om man vinner eller inte. Genom att jämföra personer som vunnit på lotteri med personer som köpt lika många lotter, men inte vunnit, kan vi ta reda på vad som händer på grund av just de pengarna de vinner. Det är till skillnad från om människor får gott om pengar på annat sätt, genom arv, utbildning, arbete eller annat. Eftersom det är slumpen som avgör vem som vinner kommer vi runt ett lurigt problem, säger Erik.

 

Erik påbörjade arbetet med att samla in data om svenska lotterivinnare tillsammans med Robert Östling, David Cesarini och Björn Wallace år 2010. Målet med datainsamlingen var att använda lotterivinster för att uppskatta trovärdiga effekter av förmögenhet på olika beteenden. Gruppen har tittat på folks beteende upp till 20 år efter att de vunnit.

 

– Vi hade länge haft tankar om att göra något på data kring människor som vunnit på lotteri.  Det blev tidigt tydligt för oss att detta är en guldgruva att ösa ur, en möjlighet att använda den slumpmässiga variationen och få svar på en rad frågor som är relevanta för samhället och ekonomin, säger Erik.

 

Mer nöjda med livet 

– Våra skattningar av inkomsteffekter är viktiga för att testa och kalibrera ekonomiska modeller inom olika områden. Våra resultat visar till exempel att effekten av lotterivinster på fysisk hälsa, hälsobeteenden och barns utveckling är mycket liten eller åtminstone betydligt svagare än vad korrelationen med inkomst ger sken av. Möjligtvis blir lotterivinnarnas barn lite mindre överviktiga, menar Erik.

 

– Däremot ökar lotterivinster tillfredställelsen med livet, förbättrar den finansiella situationen och eventuellt även den psykiska hälsan, även på lång sikt. Vi ser att gruppen konsumerar mindre psykofarmaka, som ångestdämpande och sömntabletter.

 

Folk beter sig vettig och rationellt med pengar

Arbetsutbudet, hur mycket man jobbar, är en relevant parameter för hur bland annat skattepolitik och transfereringssystem fungerar i verkligheten.

 

– Vi ser att personer som vinner på lotteri arbetar mindre, men effekten är ganska modest. En intressant sak är dock att det inte verkar spela roll om vinstpengarna betalades ut som en klumpsumma eller över flera tiotals år. Lotterivinnare framstår som framåtblickande, sparar en stor del av vinsten och jämnar ut konsumtionen av fritid över tid, menar Erik.

 

Investeringar på aktiemarknaden

– Vi ser också att lotterivinnare som inte tidigare ägt aktier går in på aktiemarknaden. Effekten är dock mindre än vad ekonomiska modeller förutsäger. Vi tror att skälet till det är att en grupp människor inte fullt ut förstår hur aktiemarknaden fungerar. Det är något man bör ta hänsyn till när man till exempel utformar pensionssystem. Många människor kan behöva hjälp att placera sina pensionspengar, konstaterar Erik.

 

Anslag från Ragnar Söderbergs stiftelse

Ragnar Söderbergs stiftelse har finansierat projektet kring lotterivinster under åren 2018 – 2024. Erik och hans kollegor kommer därefter att bygga vidare på de data de har. Till exempel inom områden som brottslighet, familjebildning, tandhälsa, finansiellt risktagande och politiska attityder.

 

Vad svarar du när folk frågar om vad du jobbar med?

– Till forskarkollegor svarar jag att jag forskar på arbetsmarknadsekonomi och då förstår de att det handlar om en bred forskningsagenda. Till alla andra säger jag att jag forskar på lotterivinster. Det är konkret, lätt att förstå och blir ofta ett kul samtal, avslutar Erik.

 

 

Erik Lindqvist fick tillsammans med Robert Östling, David Cesarini och Björn Wallace ett projektanslag inom ekonomi 2018. Erik är idag professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Robert är är professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm. David är är professor i nationalekonomi vid New York University, Center for Experimental Social Science. Björn är är ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm.